Jag kan virka, jag är inte rädd...

Helgens projekt består av virkning. Jag brukar ju inte virka annars, det blir kanske någon kant på det jag stickat ibland. Någon liten blomma och mormorsruta har jag klämt fram också, mest för att testa. Jag tycker att virkning inte känns lika precist som stickning, man kan inte få samma kontroll på det färdiga tygets drapering och fall. Möjligheterna känns mindre, färre. Att jag känner så beror helt säkert på att jag inte kan virka så bra och därför inte förstått och satt mig in i alla möjligheter som finns. Så om någon virk-frälst läser detta får ni gärna upplysa mig :-)

Projeket jag håller på med är en babyfilt, och jag använder ett enkelt mönster från nätet: Susan B's easy ripple afghan. På Ravelry finns miljarder av dessa fina färgglada filtar och jag har varit sugen på en länge. Det är ju bara det där med virkningen då.. Nu har jag i alla fall gjort slag i saken och utrustad med en jättehög med Drops alpacka i regnbågens alla färger har jag skridit till verket. Efter en lite skakig start har jag nu kommit till varv 4 och verkar, så vitt jag själv kan se, fått koll på mönstret och tekniken. En sak bara. Drops Alpaca är ju en av mina absoluta favoriter eftersom det är mjukt, fluffigt, varmt, finns i underbara färger och är prisvärt och bra. Perfekt till en varm filt till en novemberbebis, trodde jag. Men det var inte helt super att virka med, inte för mina ovana fingrar i alla fall. Det splittar sig hela tiden! Och den färdiga lilla filtremsan jag har kunnat känna på känns inte alls så mjuk som de saker jag stickat med alpackan brukar kännas. Är detta för att det virkade tyget blir annorlunda än det stickade? Har jag gjort ett nybörjarmisstag och valt helt fel garn? Eller kommer det bli bättre sen? Några tips?Jag ska virka några varv till och utvärdera sen..

Felt is fun

Mera tossar. Det har kommit massor av små bebisar i bekantskapskretsen, så det fick bli fler av de små egendesignade tossorna. Det är ju så himla roligt att filta det man stickat, det känns nästan som en magisk process, när ullen tovar ihop sig och bildar en helt ny yta och förvandlar det man stickat. Den här gången gjorde jag ett större par än de förra, och de passade perfekt på lilla Nellie, som är född i mitten på februari. Sakta men säkert börjar jag klura ut det här med storlekarna. Den här gången hade jag lite mera tid på mig så det blev lite dekorationer också, som jag har nålfiltat.

Före filtning:

Filtning i hett vatten, med lite såpa i:

-

Efter filtning, lite mindre, mycket tätare:

Formade, dekorerade och klara:

Garnfärgning

Här kommer lite bilder från garnfärgningen:


Vi målade garn med syrafärger, Cool Aid och karamellfärger.



Garnhärvor på tork.


Växtfärgning.

Just nu ser jag fram emot...

...det här!

Garnfrossa

Jag bestämde mig för att inventera och sortera alla mina garner. Jag har inte så stor stash som många andra, men den börjar bli svår att få plats med. Eftersom jag inte har något arbetsrum så trängs garnerna i mitt nattuksbord, en såndär "HOL"-kub från IKEA. Och i klädkammaren. Och i påsar på golvet i sovrummet. Jag kom inte så långt med själva inventeringen, jag satt mest och "oooo, just ja, det här garnet.. ååå" i flera timmar och kramade nystan. Och sen fick jag sällskap. Det är inte bara jag i det här huset som tycker att det är helt oemotståndligt med en stor hög med garn..



Tagen på bar gärning.

Stickade tossar

Några vänner har fått tillökning och idag var vi där för att hälsa på bebisen. Jag stickade de här tossorna som present. Jag var ute i sista sekund (som vanligt) och i lite halvpanik gjorde jag klart dem igår kväll. De är stickade i Sandnes Toppull på st nr 4 och sedan lite filtade. Mönstret är mitt alldeles egna.

Jag kollade upp storleksguider på nätet för att ta reda på hur stora fötter enmånaders bebisar har men det enda jag kunde hitta var en amerikansk guide där det stod att nyföddas fötter är ungefär 10 cm. 10 cm!!! Det kan väl inte stämma? Föder de gigantiska barn i USA? Har vi pyttefötter i sverige? Tossorna var ganska mycket mindre än 10 cm och jag var jätteorolig att de skulle vara alldeles för små. Men de passade perfekt!

Garnfrossa!

Så var dagen vi både längtat efter och fruktat äntligen här. Domus upphör med all sin garnförsäljning och allt garn reas nu ut till halva priset. Jag kom dit lite väl sent, mycket var redan utplockat. Men, jag har kanske kräsnare smak än andra Jämtar för "lyxgarnerna" (personalens ord -inte mina) var ganska orörda. Jag norpade åt mig 8 nystan Rowan cotton glace i en härlig olivgrön färg och 3 nystan kidsilk spray. Dessutom så köpte jag 5 olika nystan av Marks och kattens Sarek.

Bomullsgarnet tänkte jag sticka Razor cami av.

-

Jag har inte riktigt klurat ut vad jag ska göra med mitt mumsiga Kidsilk, men det räcker ju till en trekants-sjal. Det är så mjukt och härligt att jag går och bara klappar på det lite då och då. Så här fint garn har jag faktiskt aldrig köpt förut.

-

Vad jag ska göra med Sarek-garnet vet jag inte heller. Kanske nån randig sjal-variant. Sarek består ju av två olika trådar ganska löst tvinnade kring varandra. Jag har funderat på att dela på trådarna i garnet, så att varje nystan blir till två. Tror ni det går? Jag köpte garnet nästan bara för att prova.
-
Och som om mitt garnfyndande på rean inte vore nog, så har jag dessutom fått massor av härlig stickning i julklapp: En hel låda full med garn och stickor. I paketet fanns all utrustning för att sticka denna tröja från drops. Och som om inte det var nog fick jag också boken "Sticka mera", som innehåller massa matnyttiga tips och stickmönster. Tack Mamma och Pappa!